Falu Gruva är en historisk gruvmiljö – och samtidigt ett besöksmål för tusentals människor. Varje år tar sig cirka 50 000 gäster ner under jord för att uppleva gruvan, i ett berg som är ständigt levande. För att hålla den unika miljön öppen på ett tryggt sätt måste därför säkerhetsarbetet vara ständigt närvarande.
De flesta gruvor är till för aktiv drift. När brytningen upphör fylls bergrummen igen och gruvan stängs. En besöksgruva gör tvärtom: de håller miljön vid liv som besöksmål, något som kräver extra säkerhetsåtgärder.
– Det blir lite konstgjord andning med en besöksgruva. Man måste komma ihåg att berget är levande och förändras hela tiden. Det gör att vi måste hålla ständig koll och arbeta med säkerheten varje dag, säger Anna Björkman, verksamhetschef på Falu Gruva.
Falu Gruva har en bergsmekaniker som regelbundet undersöker berget. Vägar kan behöva dras om, stängsel flyttas, lösa stenar tas ner eller bultar sättas in – allt för att göra miljön säker att besöka för de många gästerna. Varje år tar cirka 50 000 personer de sexhundra trappstegen ner till det fuktiga mörkret under jord.
– Väl nere finns heller ingen mobiltäckning om något skulle hända, så vi har walkie talkies. På grund av den speciella miljön har alla våra guider en grundlig utbildning och tydliga rutiner för oväntade händelser. Alla ska känna sig trygga – både besökare och guider, säger Anna Björkman.
Skapa trygghet i en större personalgrupp
En bra dag under sommaren har gruvan cirka tusen besökare. Sommartid växer därför personalstyrkan till omkring 50 timanställda utöver de tio ordinarie medarbetarna. Det är därmed ett stort gäng, ofta yngre, som säsongsarbetar som guider, receptionister och i museet.
Förutom säkerhetsutbildning, nedskrivna rutiner och rollspel har Falu Gruva även spelat in filmer om vad som händer vid en nödsituation – från samtalet nerifrån gruvan, till att räddningstjänsten kommer.
– Filmerna är väldigt uppskattade, eftersom de visualiserar situationer tydligt och kan tittas på flera gånger. Det är avgörande att guiderna känner sig förberedda och vet vad som gäller. Och de är väldigt duktiga, lugna och klarar olika situationer med grupperna galant – som att en besökare börjar må dåligt, säger Anna Björkman.
Det handlar också om att ge personalen mandat att agera. Om en guide bedömer att en besökare inte kommer att klara de många trappstegen, eller att en grupp inte beter sig tillräckligt säkert, ska guiden kunna säga stopp.
– Vi uppmuntrar våra guider att säga till. Om en guide bedömer att det här kommer bli för tufft för en besökare, då ska man våga säga det innan vi går ner. Det är en säkerhetsfråga, säger Anna Björkman.
Arbetsmiljöarbete – ett sätt att utveckla verksamheten
När Anna Björkman började som verksamhetschef 2012 initierade hon det systematiska säkerhetsarbetet på gruvan. Eftersom det inte fanns några nationella riktlinjer för besöksgruvor, satte hon upp en egen arbetsmiljöplan för Falu Gruva. Två år senare gjorde de ett stort säkerhetsarbete där all el byttes ut och nya nödutgångar skapades.
– Arbetet med arbetsmiljö ser ju relativt likt ut på alla arbetsplatser, så det hade jag med mig. Men just säkerhet under jord är speciellt. Så det har vi fått lära oss tillsammans, säger hon och fortsätter:
– Sedan behöver inte arbetsmiljöarbete vara krångligt eller svårt – det är snarare kul! Om man ser det som ett sätt att utveckla verksamheten tillsammans. När man har rutiner på plats blir det mycket lättare att jobba med mer kreativa och innovativa saker.
De viktigaste stegen i arbetet är riskanalys, rutiner, uppföljning och dialog. Det handlar om att inventera verksamhetens risker, hitta åtgärder, utse ansvariga och följa upp. Just dialogen trycker Anna Björkman på som särskilt viktig. Det handlar om att alla medarbetare känner ansvar för arbetsmiljön och vågar lyfta problem tidigt.
– Vi har en arbetsmiljögrupp som träffas var sjätte vecka. Ibland går mötena snabbt, ibland tar de längre tid. Men genom att vi tar upp saker i tid, slipper vi surdegar eller att problemen växer. Och där är klimatet viktigt – att man vågar säga till när något är fel, säger Anna Björkman.
Säkerhetsarbetet blir aldrig färdigt
Framöver fortsätter Falu Gruva med sitt kontinuerliga arbete med säkerhet – för att fler ska kunna ta del av det historiska arvet. Men målet är inte bara att besökaren ska besöka gruvan på ett tryggt sätt, utan upplevelsen ska också ge något tillbaka.
– Det är ju inte en grotta som naturen gjort, utan en kulturmiljö som vi vill att andra ska kunna ta del av. Det handlar om att visa respekt för både berget, historien och för människorna som har arbetar här. Därför vill vi även att man ska ha lärt sig något när man besökt oss, säger Anna Björkman.
En utmaning är att se till att säkerhetsinformationen verkligen når fram till alla besökare. Nästan 30 procent av gästerna kommer från andra länder, och även om information finns på svenska och engelska är det inte självklart att alla tar till sig den. QR-koder med information på fler språk är en möjlig väg framåt.
– Det allra viktigaste är att man känner sig trygg nere i gruvan. Man ska förstå vad som gäller, både som personal och som besökare, avslutar hon.
Vill du komma igång med ditt hållbarhetsarbete?
Under hösten anordnar Visit Dalarna rapportverkstäder på ett flertal orter. Där får du som företag en grundkurs i hållbarhet, möjlighet att testa verktyget, ställa frågor och börja bygga din egen struktur för hållbarhetsarbetet – tillsammans med andra i branschen. Anmäl dig till någon av Visit Dalarnas rapportverkstäder.